söndag 14 september 2014

Twitter-recensioner (del 2)

Skuggpojken av Lucifer (Carl-Johan Vallgren)


Handling på (ca) 140 tecken: En försvunnen pojke. En försvunnen man. En avdankad militärtolk vid namn Danny Katz. Och en riktigt ruskig hemlighet!

Omdöme på (ca) 140 tecken: Riktigt spännande och otäckt. Tyvärr saknas Carl-Johan Vallgrens vanligtvis strålande och skarpa berättande. Kanske är det därför han skriver den under pseudonymen Lucifer – för att komma undan med att bara skriva en helt OK deckare.

Jag har tidigare läst Den vindunderliga kärlekens historia, Kunzelmann och Kunzelmann och Havsmannen av samma författare.






Glasbarnen av Kristina Ohlsson


Handling på (ca) 140 tecken: Billie och hennes mamma flyttar in i ett gammalt hus i Åhus. Snart märker Billie att mystiska saker händer i huset. När hon börjar forska i det upptäcker hon att huset har en minst sagt otäck historia.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Men fy så läskigt! Det här hade jag aldrig vågat läsa när jag var i ”rätt” ålder. Jag vågar det knappt nu. Men det är ruskigt bra också!










Jag har tidigare läst  Askungar, TusenskönorÄnglavakterParadisoffer och  Davidsstjärnor av samma författare.


Ibland bara måste man av David Levithan


Handling på (ca) 140 tecken: Paul och vännen Joni. Paul och den grönögde Noah. Paul och vännen Tony. En quarterback som är homecoming queen i drag. Och en skolfest med tema döden.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Jag gillar Paul och hans galna värld. Jag önskar att fler high schools skulle ha homecoming-pride och drag queens i fotbollslaget. Men även om många är tillåtande, betyder inte det att alla är det. Läsvärd.

Jag har tidigare läst den strålande bra Jag, En av samma författare.









Lyckostigen av Anna Fredriksson


Handling på (ca) 140 tecken: Johanna blir lämnad av Calle som vill starta ett nytt liv. Han flyttar ihop med Fanny som kommer från en fin familj och Calle gör sitt bästa för att dölja sitt förflutna. När Johanna oväntat vinner en rejäl summa pengar, köper hon en lägenhet i samma hus som sin exman och flyttar dit med deras två barn.


Omdöme på (ca) 140 tecken: En relationsroman med komplikationer. Om att vilja var någon annan och om att aldrig kunna dölja sitt förflutna. Om att vilja det bästa för sina barn utan att tappa bort sig själv. Inte så tokig.

Jag har också läst Augustiresan av samma författare.

2 kommentarer:

  1. Vi läste Ibland bara måste man i min bokcirkel i september och jag tyckte mycket om den. Faktiskt bättre än Jag, En.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, intressant. För mig kom den inte alls upp i samma klass.

      Radera