tisdag 28 augusti 2012

Sju jävligt långa dagar


Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper var augusti månads bok i min bokcirkel. Vi hade hela sommaren på oss, men min vana trogen sköt jag upp det och läste ut boken samma dag.
Jag har tidigare läst Konsten att tala med en änkling av samma författare. Båda böckerna är snabblästa och lättillgängliga. De har också samma idé - att berätta om något svårt och sorgligt, men på ett humoristiskt sätt.

Handling:
Judd har en livskris efter att ha hittat sin fru och sin chef i säng med varandra. När hans far dör, reser han till barndomshemmet för att, enligt faderns önskemål, sitta shiva. Det är en sorgevecka enligt judisk tradition som innebär att Judd, hans syskon och mamma kommer att tillbringa en hel vecka under samma tak. Det kan vara påfrestande för de flesta familjer, men till saken hör att syskonen inte kommer särskilt bra överens. Inte blir det bättre av att Pauls fru är Judds gamla flickvän, att brodern Phillip är en slarver, att systern Wendy också verkar ha äktenskapsproblem och alla släktingar och grannar försöker para ihop Judd med varenda ledig kvinna som finns. Ja, och sedan dyker Judds "soon-to-be" ex-fru upp och berättar att hon är gravid. Med Judds barn.

Det här tyckte jag om med den här boken:
Precis som med Troppers förra bok så är detta ingen "skratta högt"-bok för mig, men jag småler under stora delar av berättelsen som stundom är mycket dråpligt berättad med allsköns excentriska grannar som passerar förbi shivastolarna. Jag tycker också om att alla på något sätt får ge sin bild av den döde fadern och att det mitt bland all jargong finns det ändå kärlek i familjen.

Det här tyckte jag mindre bra om:
Det är svårt att hålla koll på alla människor i den här boken - det är en rasade mängd namn och personer som nämns. Ibland är det också bara för pubertalt och tramsigt. Vissa "scener" i boken känns som någon slags skruvad pojkdröm och en del beskrivningar av sex blir alltför detaljerade. Det hade varit intressant att räka hur många gånger ordet "knulla" används i boken. Eller inte föresten ...

Men det är på det stora hela en ganska bra bok trots allt. Underhållande och bitvis väldigt rolig. Inte alls dum att lägga lite lästid på.

Boken ska filmas och det tror jag kommer att fungera bra, bara den inte blir alltför mycket fars av det. Berättelsen har lite Woody Allen-vibb, så det kan bli något i den stilen kanske. Vi ägnade en ganska lång stund åt att spekulera i vilka skådespelare som kommer att göra de olika karaktärerna i boken. Det ska bli roligt att se om vi lyckades pricka rätt.

Vill du läsa den här boken? Då ska du inte missa min utlottning här på bloggen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar